Är det bra som det är?
Det finns ingenting som tyder på att klimatsituationen är bra som den är. Oväntade väderfenomen börjar snart bli något man kan förvänta sig. Isarna i Antarktis kalvar. Snart står Ross-isen på tur. Den för oljetransportörerna välkomna öppningen av nordost- och nordväspassagerna i Arktis kan vara en föregångare till att hela Arktis smälter, kanske inom en tioårsperiod. Kanske leder det frigjorda sötvattnet till att vi blir av med Golfströmmen, och då blir det kallare här, inte varmare.
Alla som har en villa i Spanien -- sälj den inte!
Alla dessa fenomen kan härledas till att det finns för mycket växthusgaser i atmosfären, särskilt koldioxid. Och vad gör man mot det? Jo man släpper ut lite mindre koldioxid!
Det är som att såga långsammare när man får reda på att grenen man sitter på är den man håller på att såga av. Om man tror att det räcker med att såga långsammare, då kan man höja bensinpriset, skapa energisnålare bilar, eller inbilla folk att det räcker med att byta bränsle.
Att använda mindre fossila bränslen är en attdeles utmärkt lösning på ett annat hot: Att tillgången på fossila bränslen minskar med ungefär 4% per år efter oljetoppen, som inträffade förra året. Om man inte lyckas med det riskerar ekonomin att kollapsa, eftersom den är beroende av ständig tillväxt, dvs mer energi varje år.
Sänk kolet!
Men för att motverka klimathoten krävs ytterligare åtgärder. Det är visserligen bra att minska utsläppen, men det räcker inte. Även om man minskar dem till 0% av de nuvarande (dvs fullständigt upphör med all användning av fossila bränslen) -- så blir klimatet detsamma.
För att få ett 'bättre' klimat, och göra de obehagliga händelser som plötsliga klimatförändingar innebär, mindre sannolika, så måste man både minska utsläppen och inleda en massiv kolsänkning.
The bright side
Det är lätt att att ta bort kol från atmosfären. Man låter växer ta bort det genom sin tillväxt, och sedan omvandlar man växtbiomassan till träkol. Träkolet använder man som jordförbätringsmedel. Det är kemiskt neutral och kan mycket väl ligga kvar där i tiotusen år eller mer. Kolning är känt sedan urminnestider och kan genomföras med mycket enkla metoder.
I vårt fall gäller det emellertid att inte släppa ut fler växthusgaser (tex metan) vid kolningen än man tar bort i form av koldioxid. Det klarar man genom att använda metanet som bränsletillskott vid kolningen (sk retort-kolning), eller genom att kola mer mer industriellt avancerade metoder, då man kaan använda metan, vätgas och allehanda andra läckerheter som utgångspunk för en "ny" kemisk-teknisk industri.
De maximala 40% av biomassan som blir kol kan --och bör -- man använda till jordförbättringsmedel. Eftersom ett gram träkol har en inre yta som är ungefär lika stor som tre fotbollsplaner ger de nästan vilken jord som helst en rejäl nystart.
Rättvis skatt
Men man räddar inte jorden från klimathoten genom att hoppas på de idealister som vill ha en bättre odlingsjord. Bättre metoder behövs. Varför inte hoppas på den mänskliga girigheten? Tänk för ett ögonblick -- rent hypoteiskt -- att man skull införa en rättvis koldioxidskatt. Anta att man kunde fiska upp koldioxidskatten ur skattehavet och ge lika mycket till någon som tar bort koldioxid från atmosfären som den måste betala som släpper ut koldioxid. Eftersom ett kilo kol motsvarar 3,67 kilo koldioxid (eftersom koldioxiden inehåller mer syre, som är tungt), skulle någon som gräver ned ett ton kol med nuvarande skattesats på 90 öre kilot per kilo koldioxid, bli berättigad till en ersättning på närmare 4000 kronor (3667). En hyfsad odling av industrihampamed en skörd på 20 ton torrsubstans per hektar, skulle ge en intäkt på närmare 30 000 kr/ha! Veteodling, släng dig i väggen.
Jag är medveten om den ofantliga mängd byråkrati och korruptionsmöjligheter man öppnar för. Men skulle det inte vara värt det?
Tuesday, September 18, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
5 comments:
Men om koldioxiden omsider läcker ur bergrunden - skall "nedgrävaren" då betala pengen åter? Eller skall pengen säkras någonstans - i så fall, hur länge?
Gunnar Vagerstam
Det var därför jag sade att man inte skall försöka lagra en gas, utan göra biomassa till träkol, så slipper man problemet
En korrekt beskrivning av nuvarande policy och en realistisk, konkret motåtgärd. Dock ett fel. Jag citerar: "Även om man ... fullständigt upphör med all användning av fossila bränslen så blir klimatet detsamma." Det finns en eftersläpning som stabiliserar tillfälliga variationer i naturen. Detta är bra när det gäller just tillfälliga variationer men katastrofalt när människan permanent ändrar naturens balans eftersom effekterna märks inte omedelbart. Därför kan vi inte räkna med att klimatet förblir det nuvarande även om vi omedelbart upphör med nettoutsläppen av koldioxid. En orsak är att polar- och glaciärisarnas avsmältning fortsätter till dess att jämvikten återställs. Detta visar på nödvändigheten att verkligen minska det antropogent orsakade överskottet av luftens koldioxid liksom andra växthusgaser, t ex dikväveoxid (lustgas) så temperaturen åter sänks. Lustgasen som används för narkos t ex vid förlossning är kanske av mindre betydelse. Värre är lustgasavgång från åkermark, särskilt vid kraftig kvävegödsling. Det är möjligt att växthuseffekten blir värre om man kör bil på etanol tillverkad från en handelsgödslad vete- eller majsgröda än om man kör på bensin. Som slutsats kan man konstatera att den miljövänligaste energin är den som aldrig använts. T ex genom att släcka lyset som inte behövs, tilläggsisolera och minska uppvärmning och luftkonditionering, samt att gå eller cykla istället för att åka bil.
Problemet är att det går alldeles för långsamt att binda koldioxiden i biomassa som blir kol.
Ett gammalt informationsblad ENERGIFAKTA 1 okt 1979 från Näringslivets Energiinformation anger att jordens totala fotosyntes är 8 gånger samhällets energiomsättning (SE). Ved och trävaror utgör tillsammans 0.25 ggr SE. Mellanskillnaden 7.75 ggr SE måste då ske i haven eller där människan inte kan tillgodogöra sig biomassan. Huvuddelen av den CO2 som fångas upp av haven m.m. går tillbaka till atmosfären vid furmultningen.
Dessa gamla siffror betyder således att vi helt måste avstå från koldioxidutsläpp och gräva ner allt kol från ved och trävaror i fyra år för att kompensera för ett års utsläpp.
Enligt senaste skattningar har haven en potential att minska koldioxidhalten i atmosfären från 450 ppm till 400 ppm om vi samtidigt minskar CO2-utsläppen till 10--20 procent av nuvarade utsläpp. Trots detta kommer vi genom eftersläpningen att hamna på strax under 2 graders temperaturhöjning jämfört med temperaturen före industaliseringen då CO2-halten var 280 ppm. Vi ligger nu på 0.6--0.8 grader över.
Kommentar:
Eftersläpningen beror huvudsakligen på att haven inte nått jämviktstemperatur vilket kommer att inträffa år 2100 vid konstanta förhållanden.
Två graders ökning = Tvåprocentsmålet är den temperatur då haven och skogarna börjar avge mer koldioxid än de kan ta upp vilket leder till en ohejdbar temperaturökning.
Lars Olert, Linköping
Lars Olert: "Problemet är att det går alldeles för långsamt att binda koldioxiden i biomassa som blir kol. "
Njaa.. Den globala årliga fotosyntesen uppskattas till runt 100 Gt. (120 - 70, beroende på årsmån). Hälften av detta kan antas vara respiration, och hälften av återstoden kan antas vara löv och tunna rötter, alltså i prncip okolbart. Anta alltså, för enkelhetes skull att 25 Gt teoretiskt är kolbar produktion. Låtsas, vidare, att man genom herkuleiska, krigsliknande anstängningar skulle kunna binda ungefär 15% av årstillväxten i form av kol. Det skulle så fall bli ungefär 1,5 Gt. Vi släpper i dag ut ungefär 7 Gt kol i form av koldioxd. Om man kunde minska denna mängd, återigen genom yttert beslutsamma (och osannolika) åtgärder av världens befolkningar, med 85% på 25 år, skulle världens 'koldioxidmoln' faktiskt börja minska efter ungefär 18 år. Och då skulle vi vara på väg hemåt.
Se inlägg 28 september om detta
Post a Comment